Jag har aldrig varit något fan av ordet "mysigt".
Men jag kan inte hitta något bättre ord för hur det är när vi ligger sked och Barbarolf bufflar omking så hejvilt att vi båda känner det tydligt.
Att fnissa tillsammans i glädje och förtjusning över den filur som vi ännu inte har sett, men vars närvaro ändå är så tydlig ...det är mysigt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar